NUR - natur- och djurunderstödd rehabilitering

Med stöd från vetenskapliga undersökningar och beprövad verksamhet använder vi den gröna miljön. Både den omgivande skogen, sjöarna och det öppna landskapet är stödjande miljöer för hälsan. En genomtänkt utformning i trädgård, anläggning och miljön förstärker hälsoeffekterna. Vår verksamhet är inspirerad av Alnarps rehabträdgård och Gröna Rehab i Göteborg som båda visar goda resultat, är väl beforskade och utvärderade.

 

NUR / Grön rehabilitering

Det vetenskapliga stödet för Grön rehabilitering visar att natur och djur har en gynnsam
inverkan på människor i allmänhet, och på personer med psykisk ohälsa i synnerhet. Det finns studier som visar att natur och djur i sig självt är hälsobringande, men förutsättningarna att nå hälsa, välbefinnande och bli aktiv i det samhälleliga livet ökar mycket med goda samtal och relationer. Det är således gröna aktiviteter som tillsammans med gott bemötande, stimulerande, motiverande, stödjande  samtal och goda relationer som utgör det rehabiliterande innehållet i vår verksamhet. 

 

Natur och trädgårdsaktiviteter

Människor har sedan urminnes tider funnit kraft och styrka i naturen och i trädgårdar (Kaplan & Kaplan, 1989). Det handlar om att ”det gröna rummet” motiverar, stimulerar, får människor att må bra, samla sig, hela sig och läka sig (Grahn & Ottosson, 2010). Grahn menar att olika typer av trädgårdsrum får olika betydelse, och beroende på vilket tillstånd människorna befinner sig i finns olika behov som innebär att man söker sig till olika typer av trädgårdsrum.

Trädgårdsaktiviteter är bra då de inbjuder till rörlighet, stimulerar sinnen, upplevs kravlösa, är avstressande, inspirerar till kreativt skapande och upplevs meningsfulla. Växter har en förmåga att engagera oss människor, stimulera våra sinnen och få oss att delta i olika aktiviteter (Norfolk, 2003). Natur, djur och trädgård erbjuder också många möjligheter att på ett naturligt sätt smyga in bättre rörlighet, koordination och kondition (Gröna Rehab, Göteborgs botaniska trädgård 2010)

Grön rehabilitering finns på flera platser i vårt land. Några välkända ställen är Alnarps
Rehabträdgård och Gröna rehab i Botaniska trädgården i Göteborg. Vid båda verksamheterna har man i flera år tagit emot personer med stressrelaterad ohälsa och nått mycket positiva resultat. I en utvärdering av Gröna Rehab (Ahlborg & Sahlin, 2010) framkom att målsättningen att rehabiliteringen skulle leda till aktivering av deltagarna, d.v.s. att de skulle komma igång med arbetsträning, arbete eller studier efter rehabiliteringstiden uppfylldes i de flesta fall. Deltagarna uttryckte klart att rehabiliteringen var en stor hjälp för att återhämta sig och återgå i sysselsättning. Det var lättare att koncentrera sig i naturen och trädgårdsarbetet beskrevs av flera deltagare som att glömma tid och rum och bara leva i nuet. Hantverk beskrevs också som en lustfylld aktivitet där deltagarna, precis som i naturaktiviteterna, fann koncentration, avkoppling, lust och nyvaknad kreativitet.

 

Djurunderstödd rehabilitering

I vår verksamhet finns flera olika djur - hästar, åsna, får, getter, hundar, katter, gäss, höns och undulater. Alla djuren är trevliga och sociala glädjespridare och av betydelse för rehabiliteringen, men hästarna har huvudrollen. Det grundar sig på de teoretiska antagandena att djur i allmänhet och hästar i synnerhet har en god inverkan på människors hälsa.

Hästen är en trofast följeslagare till människan och det faktum att de känner, inte tänker, och är ”här och nu” är bra för oss människor. Hästar har ingen bakgrundsinformation, de ställer inga krav, de känner känslor och intentioner och reagerar på det (Bekhoff, 2007). Och eftersom hästar är omedelbara, stora och påtagliga blir de tydliga och kan hjälpa människor att bli observanta på sig själva. Hästar är också bra relationsbyggare. Hästar är också motivationsfaktorer som ger möjligheter till att tänja på den egna förmågan både psykiskt och fysiskt. Att vara med hästar uppmanar också till att se värdet av rutiner och ger en upplevelse av sammanhang (Andersson, 2010).

Att syssla med hästar, rida eller köra innebär att man tvingas att vara här och nu, vilket är en positiv faktor i rehabiliterande arbete. Det är inte möjligt att samtidigt vara uppmärksam på hästen och tänka på dåtid och framtid. (Andersson, 2010, Silvferberg & Tillberg, 2008).

Hästar inbjuder också till närhet och beröring och är trots sin storlek mjuka och varma och
uppskattar att bli klappade, masserade och borstade. Hästarna är också tillitsfulla och njuter så länge det varar vilket kan vara viktigt för personer som har negativa erfarenheter av närhet och beröring. Närvaron med hästar bidrar på så sätt till samvaro, lugn, ro, tillit och trygghet. Att rida och köra ger också ro genom att följa hästens stilla lunk eller att sitta i vagnen och se hästens gång. Det bidrar till stressreducering både genom hästens rörelser och den samtidiga naturupplevelsen. Att rida ger dessutom känslan av bli buren, ger balansträning samt ger lite spänning i tillvaron (Silvferberg och Tillberg , 2011).

I olika studier bla. Forsling (2001) och Forsberg ( 2007) har det framkommit att flickor i
stallet tvingas bli tydliga och bestämda för att kunna hantera hästarna. De blir också
handlingskraftiga och modiga då det ofta uppstår ”akuta” situationer i stallmiljön. Detta
tillsammans leder till en förmåga att behålla relationer, ta ansvar och klara hårt arbete. Flickor i stallet har alltså möjlighet att utveckla ledarkompetens. En amerikansk studie av Burgon (2011) bekräftar just detta. Studien fokuserar ungdomar i ”riskzonen” och deras lärande i ett  terapetiskt horsemanship-program. Det framkom att ungdomarna utvecklat/lärt sig en rad nya kompetenser såsom ökad självkänsla, ökat själförtroende, handlingsberedskap, empati och en ny positiv inställning till livet. En flicka uttryckte att hon, i relation till hästarna, kände sig som ”queen of the world”! 

 

 

 

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.